Nu är granen klädd, huset är julstädat, pyntet står på varje byrå/hylla/bord i huset och paketen är inhandlade och inslagna. Bara att luta sig tillbaka och vänta på klapparna. DET SUGER ATT VARA FÄRDIG I TID! Det har gått två timmar sedan jag satte mig ner och jag bara väntar på att det ska bli nog mycket kväll för att jag ska bli sömnig. Imorgon då? Vad ska jag göra då hela långa dagen? Jag kan inte hitta på något med nån för att jag verkar vara den enda som är klar inför julen, alla andra springer omkring och stressar hit och dit, köper julklappar i sista sekund. Det är ju faktist också en del av firandet, alltså stressen, jul-ilskan o.s.v. . Nu är jag istället tvärt om, harmonisk och väntar lugnt in julaftonskvällen, och kommer inte vara slutkörd, hungrig och trött i benen efter allt spring som alla andra, kanske inte uppskatta tillvaron alls lika mycket när självaste aftonen inträffar. 
Mitt nyårslöfte; "Jag ska stressa in julen så mycket jag kan i fortsättningen!" 






Nedräkningen inför julen benämns ofta dan före dan före dan före dopparedan. Att kalla julafton för "dopparedan" är vi svenskar ensamma om, även om seden med dopp i grytan förekommer i övriga Norden. På julafton hände det i all hast att folk doppade lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. Det var då inte tillåtet att äta köttmat under dagen men genom att doppa bröd i grytan kunde man få känna köttsmaken i alla fall.

/nickenio